maj 26, 2009 vid 8:50 e m (Uncategorized)
Jag måste verkligen studera Freud lite mer. För jag tror att man kan tolka mycket utifrån följande dröm jag hade nyligen.
Jag är i en helikopter med socialdemokraterna. Vi åker upp på ett berg och landar bland klipporna i ett grått men vackert landskap. Jag ser upp. Vänsterpartiet fortsätter uppåt. De ska ju också vara med på mötet. Jag ser på Göran Persson. Frågar vad de håller på med? Inget, säger han.
Minuter går snabbt i drömmens värld. Snart återvänder vänsterns helikopter. Men ack! De åker neråt så snabbt! Mot den där busken.. och sant. De kraschar ner i en brinnande buske. Miljöpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet gör inget. Jag försöker fråga Göran Persson men han är för upptagen med något samtal.
Ensam springer jag fram till helikoptern som nu är en bil. En man tar sig ut därifrån, springer. Han är i lågor. Desperat öppnar jag dörren. Allt jag ser är kolbitar i form av människor. Det är liken hos de döda.
Dagen därpå läser jag tidningen. Lars Ohly och alla andra vänsterpartister är döda.
Fan, alltså. Ska jag ta det som ett tecken att större delen av vänsterblocket kommer att anlita en person som kör helikopter som mördar alla vänsterpartister (men hinner ut själv) samt låter folkpartiet komma in i deras lilla block som substitut? Vad ska jag nu göra? Rösta emot mördarna och privatiserana och dö? Eller vara osann och rösta på typ socialdemokraterna eller moderaterna? Eller inte rösta alls och vara en heding?
Snälla Freud, kom tillbaka och säg vad jag ska göra.
Kommentera
maj 26, 2009 vid 8:42 e m (Uncategorized)
Googla koncentrationstest så hittar du dit.
Kommentera
maj 23, 2009 vid 10:19 e m (Små saker i mitt liv, musik)
Idag var jag ute till birsta, ett område med en stor galleria samt massa andra butiker i egna lokaler. Jag och min far skulle just kliva in i media markt, när jag såg en skylt.
Den meddelade att klockan 16.00 lördagen den 23 maj så skulle takida spela på scenen.
2005 började jag bli ett stort fan av takida. 2006 var jag rentav galen. Under sena 2007 så började jag tröttna rejält.
Jag tänkte inte mer på det då. Men så hörde jag ”make you breath”-skivan spelas inne i lokalen. Jag tror (tror) till och med att jag såg trummisen gå runt och kolla på skivor. Det jag dock tänkte var.. detta är så himla välpolerat. Så tråkigt. Så dåligt. Tänkte inte mer på det. Undrade varför småtjejer stod och väntade vid scenen cirka 2 timmar innan showen skulle börja.
När jag kom hem så började jag göra en blandskiva. Av någon anledning plockade jag fram gamla blandskivor men hittade bara en, en blandskiva från 2006-någonting.. av takida. Jag satte in den i skivspelaren.
Trist och för polerat, plastigt, var mitt omdöme där i mediamarkt. Men hemma var det något helt annat. Det var låtarna innan de fick skivkontrakt. Det var old, det var score, det var jaded: men även something’s on your mind, it’s the booze talking och no reason why. Kanske var det den någon sena timmen (jag ligger halvdöd här och skriver detta) men jag började nästan gråta. Detta var det takida jag gillade. Detta var så underbar musik. Detta var inte plast. Det var känsla. Det var något som kramat fram så många känslor ur mig för några år sen.
Jag insåg att min takida-period inte handlade om något idoldyrkande av ett plastigt band som industrin tagit fram för att främja unga flickor. Det var idoldyrkande av musik som verkligen talade till mig.. för att det var någon som talade. Av andra motiv än pengar, alltså.
När jag var ung och fick veta att de hade nyligen fått skivkontrakt blev jag helt galen av lycka. Men nu när jag hör allt igen undrar jag inte.. det var nog inte lycka. Det var nog orimlig otur. Om de aldrig fått skivkontrakt skulle de nu inte spela alldeles för välpolerad musik, som tonårsflickor lyssnade på mest. De skulle spela min musik. Den musik jag gillar nu. Om de aldrig fått skivkontrakt skulle jag aldrig ha tröttnat, skulle jag aldrig ha avskytt musiken de nu producerar. Jag antar att det handlar om en sak. Utilitarianism. Att förutspå lycka. Jag skulle aldrig ha varit nöjd då om de aldrig fått skivkontrakt. Jag skulle istället nu sitta och klaga över att de aldrig fått det. Istället klagar jag nästan över att de fick det. Lustigt hur det blir, inte sant?
Kommentera
maj 22, 2009 vid 9:34 f m (Politik mer eller mindre)
Tog det där eu-testet på aftonbladets hemsida. Mina topp 3 partier? Junilistan, feministiskt intiativ, piratpartiet. Jag måste säga att jag är förvånad över hur lik jag blir dessa ganska så enkelriktade partierna. Piratpartiet har ju bara en fråga?
Irriterande. Sen blev det som vanligt. Vänsterpartiet, miljöpartiet, moderaterna (hur fan kom dem dit?), socialdemokraterna, sverigedemokraterna (usch..usch..), kristdemokraterna, centerpartiet, folkpartiet. Jag hade gissat MP, V, S, C, M, KD, FP, SD. Se där minsann.
Kommentera
maj 20, 2009 vid 6:19 e m (musik)
Röd ring – måste se
Gul ring – Skulle mer eller mindre gärna vilja se
De har ungefär alla bra artister under samma dag i år. Ohoh. Gatufesten kan allt förvåna en. Jag är peppad som attan för en skön musikkväll. Ett klagomål bara. Varför får Dan Le Sac vs Scroobius Pip bara spela lite mer än en halvtimme? Åh ja. Bättre än ingenting.
Planen blir nog:
Paper
Adiam Dymott
Dan Le Sac vs Scroobius Pip
Soundtrack of our lives
(får se vad sällskapet säger. jag är dock på för wire.)
Kommentera
maj 20, 2009 vid 6:15 e m (Små saker i mitt liv)
Vilken. jävla. nörd. jag. är.
Fick höra att Lars Ohly kommer att komma till skolan (speciellt för treorna i mitt program + de övriga). Jag blev helt ”oh!!”. Jag är seriöst exalterad. Jag vill höra honom prata. Han verkar som en cool typ. Så vill jag prata med honom.
Förresten, jag vill ha hans jävla autograf. Jag vill ta bild på mig med honom. Jag vill göra intryck på honom.
Alltså, jag reagerar som oom jag skulle få träffa Eddie Vedder eller någon.
2 kommentarer
oktober 2, 2008 vid 7:46 e m (Familjeliv)
Tags: coldplay, låtsasfan, mamma, musik
Ibland blir jag, ja, galen på mamma. Trots att jag är 29 år yngre än henne, så är hon lite mer fjortis än mig. Hon tenderar nämligen att vara ett sånt där låtsasfan. Som tror sig ha en favoritartist efter att ha hört 1, 2 låtar av gruppen.
Hennes senaste kärlek är coldplay. Hon har hört ”violet hill” och ”viva la vida”. Hon tjatar så mycket om att coldplay är så bra, så bra. När hon fick höra att några vänner skulle se dem live, så sa hon till mig ”men, varför har du inte berättat att de kommer till sverige?”. Kanske för att det sålde ut några veckor innan du ”upptäckte” dem?
Kanske undrar någon om hon tycks gilla någon annan låt av dem, då. Så är det inte. När jag pratade om the scientist, kollade hon blankt på mig. Hon kan inte ett enda skivnamn. När Lars sjöng politik i idol ikväll, så tyckte hon att låten var ”allt bra konstig”.
Ja, vad ska man säga egentligen..
Kommentera
oktober 2, 2008 vid 7:39 e m (Uncategorized)
Positivt:
Jag har fått praktikplats. I göteborg, slipper sundsvall.
Jag har pengar.
Negativt:
Det är hemskt väder.
Det börjar bli dålig höst.
Psykologiprov.
I helgen behöver jag läsa ut en bok jag knappt börjat med, jobba religion för två lektioner, och göra en presentation för engelskan. Vadå? Jag? Varit lat?
Kommentera
oktober 2, 2008 vid 12:38 e m (andras bloggar)
Tags: alex schulman, katrin med flicknamn
Överallt. ÖVERALLT står det att Alex Schulman behandlar Katrin som skit, och att han är elak, och att han säger taskiga saker om henne. Överallt finns Katrin’s ord om hur sårad hon är, och information om uppbrottet.
Men ingenstans alls står det ett enda skit om vad han har sagt! Det enda jag förstått är att han skaffat ny flickvän och kallar henne ”hans kärlek”. Visst, det är respektlöst men jag undrar om det är allt som hänt? Om det gör någon till en skitstövel? Och är det att säga taskiga saker om Katrin?
Eller vad har hänt egentligen? Jag blir nyfiken faktiskt.
Kommentera
oktober 2, 2008 vid 12:31 e m (Konsumering)
Tags: shopping
Saker som jag inte hittar:
- En vit t-shirt som inte är genomskinlig.
- En flanellpyjamas.
- Ett par ljusa jeans som inte är helt enfärgade.
- Ett par olika böcker, bland annat med Jane Austen eller Marian Keyes.
Saker som jag hittar:
- Stickade, korta klänningar med kort arm.
- Koftor som har en dragkedja som räcker en decimeter upp, sen är det öppet.
- Shorts.
Logiskt?
Kommentera
oktober 2, 2008 vid 12:24 e m (Skola/jobb/framtid)
Tags: liv, skola
Jag kände för att ha lite John Frusciante i rubriken. Att säga att han är otrolig är en underdrift.
Det som annars händer i mitt vanliga, ointressanta liv är att jag har psykologiprov imorgon och jag vill verkligen inte ha det. Min lärare i psykologi har mördarprov. Och folk sa att det var ett lätt ämne..
Fortsättningen är då att här uppe i sundsvall regnar det som besatt. Mina skor är dyngblöta. Men paraplyet räddar resten.
Så fick jag en praktikplats. Tror jag! För jag har inte fått något svar sen jag mailade igen för att förklara att jag inte fyllt 18 än och frågade om det kunde vara ett problem. Om det blir ett problem så ger jag upp och praktiserar på röda korset här i sundsvall i tre veckor..
Kommentera
oktober 2, 2008 vid 7:43 f m (Bloggen)
Tags: Bloggen, kommentar, skratt
-
FAN VAD FUL DU E ÄCKLIGA FULA JÄVEL FYFAN
Första skrattet jag hade idag. Jag behövde det!
Kommentera
september 25, 2008 vid 1:29 e m (Random dåliga händelser)
Tags: busschaufförer, ondska
Idag hände en sak om hänt så många gånger förbi. Jag halvsprang från skolan till busshållplatsen. Det tog cirka 7 minuter. När jag var kanske 10 meter från bussen, och sprang mot den (den kom från vänster mot höger, jag sprang mot vänster) så kollade jag desperat in mot dörren, in till busschauffören. Tog till och med ut min plånbok för att ta upp busskortet. Men busschauffören ignorerade mig, och åkte iväg.
Måste de vara så onda? Det skulle ha tagit några sekunder att vänta på mig! Jag är säker på att han såg mig!
Nej, jag hatar busschaufförer. Bara ett gäng sura gubbar som tycker att några sekunder är jättelång tid. Kanske för att det är tiden de har kvar att leva..
3 kommentarer
september 23, 2008 vid 7:45 e m (Familjeliv)
Tags: beröm, fil, mail, romerska bågar
Imorse var min storebror väldigt snäll mot mig. Jag ringde och väckte honom, men ändå så loggade han in på min dator och skickade en fil till mig via mail. Utan det hade min enda lektion under dagen bestått av att lyssna på hur de andra i rummet spelade upp dålig musik, medan jag själv trummade med fingrarna på ett tagentbord och var allmänt uttråkad.
Jag fick en bra idé om hur jag kunde tacka honom. Det är nämligen så att han älskar romerska bågar, men de finns inte i närheten. I alla fall inte på lösvikt (annars är det dyrt). Så jag gick till affären kanske 40 meter från skolan där de säljer lösviktsgodis med just romerska bågar. Köpte för cirka 6 kronor (inklusive 3 godisar åt mig själv).
Min storebror har en rätt lugn attityd och brukar inte visa så mycket känslor. Men åh, att bara höra honom säga ”ooh!” när han fick de romerska bågarna var trevligt, trevligt. Att inte få beröm spelade då ingen roll, speciellt eftersom att han (utan att veta det kanske) hade gjort mig en stor tjänst.
Senare när jag berättade för mina föräldrar reagerade de bara på att han gjorde mig en tjänst. Åter igen brydde jag mig ej.
Detta fall var alltså ibland inte.
Var ville jag komma med detta? Ingen aning faktiskt.
Kommentera
september 17, 2008 vid 7:19 e m (Blyghet/social kompetens)
Tags: fult, le
Det är något jag ofta gör. Försöka le. Försöka skratta till lite glatt, så fort någon säger något muntert, eller småroligt, eller gulligt, eller att jag ser något barn.
Men det blir inte lyckat. Jag ser obekväm ut. Läskig. Ful. För det blir så fejkat! Här nere bifogar jag en bild på hur ett inte helt misslyckat fejksmil kan se ut.
1 kommentar
september 17, 2008 vid 6:36 f m (böcker)
Tags: böcker, klassiker, miljöbeskrivningar
Något som stör mig med en hel del klassiker är miljöbeskrivningarna. Ja, ni läste rätt. Miljöbeskrivningarna. Jag förstår helt enkelt inte grejen med att skriva saker som ”Heleandholmens grå hus, den gamla badstuns söndriga götiska träarkitektur som speglades bruten i det rinnande vattnet, de stora gamla pilarna, som doppade sina blad i strömmen” (direktcitat ur doktor glas).
Är det bara jag som tycker att det är slöseri med papper? Att det är tråkigt att läsa? Att det faktiskt inte gör att man föreställer sig scenen alls, man tar inte in ett enda ord.
Jag tål miljöbeskrivningar till en viss grad. Men måste de vara så komplicerade? Kan det inte bara vara korta meningar, med relevanta saker? Ala klassikern ”det var en lång mörk natt.”.
Jag gillar helt enkelt inte grejen att plöja igenom en bok som är rätt kort, men ändå är typ hälften miljöbeskrivningar. Kanske ville de bara fylla ut boken, vad vet jag.
2 kommentarer
september 15, 2008 vid 5:50 e m (Skola/jobb/framtid)
Tags: orka skola!
Vi säger så här. De närmsta cirka 4 veckorna spolar vi förbi. Snabbt. Väldigt snabbt. De fyra veckorna efter det beror på, hur det går med praktiksökandet. Sen kan vi spola fram till 22 november. Den kan gärna gå extremt sakta. Jag vill njuta massor den dag jag fyller 18! Sen kan vi snabbspola lite till tills vi kommer till, ja. Kanske den tionde december? Så kan man spola förbi skoltiden/pluggandet, men ha all julkänsla, julshopping, julförbereding etc vääldigt sakta. Julafton ska vara sakta under de bra bitarna. Sen så kan vi snabbspola till studenten. Det blir väl bra?
Kommentera
september 11, 2008 vid 3:43 e m (Kläder/smycken etc)
Tags: ful bild, internet, köpa, kläder
Jag har köpt skivor från internet. Även böcker, filmer, något smycke. Några tröjor. Men det jag inte är förstår är hur man kan köpa jeans eller skor från internet! Jag brukar oroa mig för hur tröjorna ska passa, och tvekar inför solglasögon. Men ändå är det folk som köper skor hursomhelst: för mig tar det evigheter att hitta bra skor som passar. Och jeans! Jeans brukar vara lättare, men man ser ju inte på internet hur de sitter över rumpan eller om de inte går att knäppa i midjan!
Med min tur (eller, breda fötter och osäkerhet över jeansstorlek) skulle det se ut såhär:
Kommentera
september 3, 2008 vid 6:02 e m (Skola/jobb/framtid)
Tags: skola lärare kurser
En sak som jag lägger märke till nu när skolan börjat igen, är att under första lektionen i de olika ämnena, så tenderar lärarna att vara överentusiatiska till ämnet. Och menar att eleverna ska vara det med. De pratar högt och brett om hur mycket man kan göra i ämnet, och hur mycket man kan välja själv och vilka möjligheter man har!
Som till exempel min engelska lärare sa ”when you’re tired of english C you’re tired of life”. Inbillar de sig verkligen att vi ska gå på det här? Att vi ska tro att vi har full möjlighet att göra vaad vi vill?
För så är det verkligen inte. Fast jag kanske kunde prova att, jag vet inte. Försöka få engelskaläraren att baka engelska kakor? Samhällskunskapsläraren att spela upp låtar med anarkistiska (sp?) etc låttexter? Svenskaläraren att låta oss läsa, jag vet inte, random skräpförfattare?
Det vore intressant att se. Hm. Fast okej, svenskaläraren har mer varit ”ni kan bestämma ordningen”. Även om det varit ”åh, svenska B är en så bred kurs!”.
Kommentera
september 1, 2008 vid 6:33 e m (Vädet & årstider)
Tags: höst, kyla, mörker, mys
Medan majoriteten strålar över alla solsekunder, så tycker jag att det är mest jobbigt. För jag vill ha höst! Jag vill ha varma, sköna tröjor. Jag vill ta långa promenader. Jag vill dricka te, med en filt omkring mig. Jag vill se fina färger!
Men så är det varje år. Varje år tänker jag på åh, hur skönt det ska bli med höst och vinter. Blir det skönt? Nja, det blir konstanta småförkylningar. Det blir kallt golv på morgonen med nakna fötter. Det blir iskallt i rummet på morgonen, och varmt att vara kvar i sängen.. Det blir mörkt så fort, med flera trasiga vägljus. Det blir halt. Det blir mycket skola!
Så i slutändan så väger nackdelarna upp fördelarna. Men varje år förtränger jag det och inbillar mig att det ska bli massa månader med mys, te och doftljus..
Kommentera
« Äldre inlägg
